Fortsatt med Hemingway vingarna och jag gillar dom verkligen. Blev att ta mig an Phryganea grandis, nattsländornas nattslända.
Vid det hemnära fisket så är det mycket sparsamt med Vulgata och även dagsländor i allmänhet. Nattsländorna är istället det som det finns rätt gott om och då just Grandis, och det är absolut inte fy skam. Ett av mina bättre minnen från året innefattar inte fångad fisk utan när jag vid egna sjön sitter på span, ser en grandis flyga ut och sätter sig på vattnet. Inget händer och den lyfter igen, sätter sig på vattnet igen och PANG! i en vattenkaskad försvinner den sländan. Är mäktigt att se hur en sommarkvälls helt blanka vattenyta kan gå från totalt lugn till till explosion. Denna lilla sekvens gav mer än fisken jag senare fångade. Var stämning! Om denna slända kommer att försvinna i ett våldsamt hugg får jag se, troligen i slutet maj början av juni. Gjorde en liknande slända förra året som levererade flera fiskar. Så varför denna inte skulle möta samma öde det vet jag inte. Men man ska aldrig vara säker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar