Mycket fiske men bittert slut

Kärrspindel. Sveriges störta spindel om jag mins rätt. Stora är dom!

Jaha, hur ska man sammanfatta dom senaste dagarna. Startar med lördagen. Tidig morgon så samlades större delen av B.Boys för att, ja kanske låter helt galet, för att fiska. Eller ja. Jag gick på rutin så jag satt hemma och kollade på när regnet strilade och drack kaffe och inväntade bättre väder medan resten av skaran satt gömda under sydvästen. Vid 11 hade vädret vänt till kanonväder så då åkte jag upp och anslöt. Fisket hade varit skapligt för grabbarna trotts vädret och klinkhammers var det som hade gått bra. På med en svart klink i strl14 och sen var det bara att ge sig påt. Tog max 10 minuter innan det satt en öring på kroken. Kändes bra men efter som dom inte hade varit i vattnet mer än några dagar så kändes det inte som nån jätteutmaning att få dom att hugga. Så nu blev det till att ge sig i kast med våra lynniga bågar istället och i vanlig ordning så gick vi alla bet på dom. Vid 18 snåret bar det av hemåt för att jäsa i solen och sörpla på en öl.

Varken söndagen eller måndagen var avsatt för fiske men på nått sätt så lyckades jag och PA slinka iväg båda kvällarna. Och båda kvällarna satt vi och slet vårt hår över hur vi skulle överlista våra fiskar. Hade garanterat gått att ta dom på nymf men som den enfaldige torrflugefantasten man är så fiskar man med torrfluga. Mestadels mygg imitationer för det var det som dom garanterat åt fast det var nog pupporna som dom var mest intresserade av. Kommer att bli att styra upp nån form av kläckare som ligger djupare i ytfilmen, troligen nån cellplast eller cdc skapelse.

P-A läser fångst rapport

Nu till det tråkiga
I går tisdag så stötte vi på och efter lite slit så fick vi tag på den förste tjuvfiskaren i sjön. Han hade slagit ihjäl 3 öringar som låg ledigt uppradade. Orkar inte gå in på allt som hände men vi fick tag på hans spö som var gömt i skogen så som dom trevliga personerna vi är så blev det ett lite nätt hembesök för att lämna tillbaka spöt. Vi talade om för honom bla att vi aldrig mer ville se han i närheten av sjön. Det var ganska milt för jag höll tillbaka det jag egentligen kände. Det mest fantastiska i denna historia är att vi stött på honom vid 2 tidigare tillfällen, var av den andra gången så höll han på med lite kurragömma i skogen så nått lurt var det nog även den gången. Då tyckte man att han borde ha lagt ner, men icke. Det andra fantastiska och enligt mig det mest anmärkningsvärda är att även han bor i Garphyttan ca 400 meter från mitt hus. Fattar inte hur man kan vara så jävla dum att man åker och tjuvfiskar i en sjö som tillhör folk som bor bara ett par sten kast bort. Hade det varit jag som varit i hans kläder så hade jag knappt vågat visa mig ute på byn efter det att jungeltrummorna hade börjat ljuda. Det är i alla fall om man har nått samvete.
Nu hoppas jag att jag kan släppa det där så man kan fiska vidare och inte ödsla energi på att gå och tänka på den här jävla piss incidenten.

Är tänkt att fiska lite i morgon men jag får se.