måndag 2 juli 2012

Härjedalen dag 3-4-5

Kanske min livs fisk, en riktig tjockis.
 
Tisdag: Dagen att glömma
Nordanvind och 19 sekundmeter gör inga fiskare glada. Fisket o vädret var helt bedrövligt så denna fiskedag är inget jag kommer minnas.

Onsdag: 1 vak 1 fisk
Vindarna var obevekliga även denna dag så vad göra. Svaret blev, in i skogen. Så vi packade ryggsäckarna och begav oss mot en skogså som många lovordat. Tänkte att granskogen kanske skulle hålla emot vinden. Så var det dok inte. Trotts vinden kläckte det en del sländor och ett och annat sporadiskt vak såg vi. Jag hade spanat in ett intressant parti på andra sidan ån så jag vadade över. Hade tänkt att nymfa men ser till min glädje en fisk som vakar stadigt i strömmen. Intog position och la ut dok utan resultat. Bytte efter 3 kast fluga, väntade, o så kom vaken igen. Gjorde om proceduren utan resultat. Bytte till en oliv klink strl12, vet inte varför. Flugan kändes inte rätt men det var nån ingivelse som sa att jag skulle ta den. Fisken börjar åter vaka och i första driften tar den. Jag trodde att fisken var i halvkilosklassen men när den gör ett luftsprång så inser jag att nu är det kanske min livs Öring som sitter där. Frossan tar vid men efter inte allt för lång stund så ligger den på land. Vilken fisk! Var så nöjd så jag inte visste vad jag skulle göra. Den blev aldrig vägd men kilot vägde den nog. Hur som så var den otroligt vacker. Efter foto så blev det hej då och så fick den simma iväg igen.
På oss 4 så var detta dagens ända fisk, men vad gör det när det är en sådan fisk man får. Jag var iaf nöjd!

Torsdag: Perfekt väder, omöjliga fiskar.
Potentialen som skogsån hade visat gjorde att vi la även denna dag på samma ställe. Detta är en dag som jag både vill minnas och glömma. Solen sken, sländorna kom, vinden var mild och fisken vakade. Låter hur bra som helst. Men fiskarna var HELT JÄVLA OMÖJLIGA! Hur många flugor som byttes denna dag är omöjligt att veta. Den ända som lyckades var Tommie som fick en fin öring på 39 cm. Problemet var till viss del att fisken vakade med ganska långa mellanrum och flyttade sig. Man visste inte vart man skulle kasta. Hade fisken flyttat sig så kunde man lika gärna lägga linan i huvudet på dom. Även vad dom tog var lite konstigt. Ena stunden tog dom sländor för att nästa gång skita i det och vaka på nått man inte kunde se. Kändes som man var en total nybörjare och förnedringen var ett faktum. Så med ganska tunga steg bar det hem framåt midnatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar