En trevlig kväll trots allt

Fick fint besök igår kväll. Markus, världens mest upptagna man hade nu fått tid till övers så nu skulle vi inte bara prata fiske utan även fiska oxå. Vi åkte till egna sjön. Tyvärr så var det inte samma fart på fisken denna kväll som kvällen innan. Förhållandena var inte dom samma heller så det var inte så konstigt, kallare, molningare o blåsigare.
Av nån anledning så brukar fisken inte vara på bästa humör när man har med en gäst till sjön. Är väl slumpen men lite frustrerande. Hoppas fiskarna är på bästa humör om Andreas nu kommer komma till hösten. Får hålla tummarna. =)
Fisket var som sagt inte på topp men 2 Bågar blev lurade av foamnattsländan även denna kväll. Kommer bli till att binda många i vinter och då göra dom än mer perfekta. Finns en del att jobba på.
Hur som så var det en trevlig kväll med givande samtal. Hoppas herr Vaahto har mer tid i veckorna =)

Foamnattsländan visade klass

 Fjädermyggssvärmarna stod som kvastar runt sjön

Att göra rent håven ordentligt är nått man inte borde tumma på tänkte jag när jag satt i bilen påväg till egna sjön. Luktade gammal fisk i hela bilen, nått som inte luktar jordgubb direkt.
I sjön så vakade det för fullt. Tunga kontrollerade vak avlöste varandra. Satte på en av mina nya skapelser, en foamnattslända. Har haft övertro på dess fiskbarhet och idag så skulle den få bekänna hur fiskbar den var. O som den fiskade. Första kastet sitter första fisken. Blir lite tagen på sängen så den släpper efter en liten stund, C/R när det är som bäst tänker jag. Lägger ut igen och 10 sekunder senare fisk nummer två. Var inte bered denna gång heller. Räknade inte med att det skulle gå så fort men denna gång gå det hela vägen till håven. Tar nu och ligger lågt en stund. Ser snart en fisk som kommer mot mig längs ett näckrosbälte. Plasserar ut flugan i fiskens färdväg och den tar. Nu kommer kanske en av dom värsta rusningar jag varit med om. Rullen snurrar så fort att jag tänker att nu blir det nog nått friktionsstrul med linan, nått som iofs nog är omöjligt men en rolig tanke. Fisken gör ett luftsprång ute på sjön och flugan släpper. Jag står bara och småskrattar. Grymt kul när fisken ger allt vad den har.
Får 2 fiskar till var av 1 hamnar i håven. Slutressultatet blir 5 krokade och 2 landade på 2 timmar. Går inte att ha så mycket bättre än så.
Det roligaste var att min foamnattslända visade att den funkade kanon. Alla fiskar tog på helt stillaliggande fluga. Fisken gjorde valet att ta utan nån form av triggning från mig som tex hasning. När dom tar på det sättet så känns det värkligen som att man gjort en bra fluga. Det ända funderingen var krokningsförmågan men det får jag utvärdera över längre tid.

 Fisken högg samtidigt som jag hade kameran i hand.

Flesta bilder blev helt bedrövliga men denna blev ok. Inte lätt att drilla fisk o fota samtidigt.

 1 Båge hällsar på i håven för att sedan få simma iväg igen.

Kviddtjärn, ett lurigt vatten

Dansande nattsländor över gräset

Kviddtjärn var det ja. Detta vatten har en förmåga att göra mig tokig. Vattnet är klockrent på alla sätt men ändå så har jag för det mesta svårt här. Vet egentligen inte varför men så är det. En sak som slog mig igår var att fisken inte gör så som jag är van vid hemma. Om det är inbillning eller ej får tiden utvisa. Hemma så fiskar jag på fisk som gått länge. Dom får sina mönster och rutter på sjön. Vakar det bra så kan man ta sig tid att läsa fisken innan man fiskar. Försökte göra det samma igår. Visade sig inte helt lätt. Många vak var bara ett vak o vakbilden över sjön var allt från puppvak till flygfisk. Inte förs kl 23 så var det några fiskar som började vaka stadigt i viken med vindskyddet. Brukar även vara så att det går fisk sent på kvällen och patrullerar där. Då är vakbilden mer konstant. Kan det vara "äldre fisk"? När jag har lyckats ta nån fisk vi den tiden där så har det mest varit öring. Kanske spelar in på nått sätt. Det var lite funderingar kring gårdagens fiske. Hur mycket substans det är i resonemangen får vara upp till andra att säga nått om. För vem vet, nästa gång man är där kan det vara tvärt om.

Slutresultatet blev iaf 2 bågar var av en på hela 3 hektogram. Troligen min livs minsta båge. Den tog på en för året ny skapelse, en cdcfoampupa som jag även hade hugg på vid fisket i Härjedalen. Kul när nått nytt funkar.

Får se när nästa vända blir hit. Troligen inom en ganska snar framtid men först blir det till att ta en dust med dom egna bågarna.

O så en sista grej. Den som skapade knottsäkra nät borda få nobelpriset. Utan det hade jag nog inte pallat igår.

Härjedalen dag 6-7

Tommie tar o jäser efter maten

Fredag: Blåsigt o pissigt
Så den dagen glömmer vi....


Lördag: Torrflugedrömmen
Skulle kunna skriva spaltmeter om denna dag men det ska jag försöka att inte göra. Denna dag blev en sån dag som jag brukar ha våta drömmar om. Sländorna var där, värmen hade kommit o öringarna var med på noterna. Det som jag tycker är så kul med detta fisket är att öringar är grymt skygga så det är inte bara att stappla ut o kasta.
Jag o Dala gick som par denna dag. Vi fiskade på varannan fisk, men trotts att vi gjorde så var det som att man fiskade själv på varje. Fisken stod ofta på lite luriga ställen så stor del av tiden gick ut på att diskutera hur man bäst skulle gå till väga. Ibland var det flera fiskar i då blev det till att försöka lista ut vilken som var störst och då vilka man kunde offra att råka skrämma bort.

Dagen började med att vi två spanade på ett gäng öringar som stod i en håla, var av 1 fisk var så pass stor att när man såg den började hjärtat slå dubbelt så fort. Nu var dom dok inte så vak villiga så vi gick vidare efter nån dryg timme. Dala får snabbt ögonen på en fisk som står stadigt och vakar på motsatt sida. Vi trodde det kunde vara en riktigt fin fisk, å det var det. Fisken tar flugan i första driften och och sticker sedan nedströms som ett skenande expresståg. Sen är det över. Tafsen går av och tomheten är total. Jag är helt knäckt o än värre mår Dala.

Vi samlar oss efter en stund och fortsätter nedströms. Vi får varsina halvkilosfiskar så det känns nu lite bättre. Vad som händer nu kommer jag faktiskt inte exakt ihåg men vi ser en fisk som jag får äran att fiska på. Den tar flugan omgående och jag känner direkt att nu är det allvar. Trotts full press så har jag inget att säga till om iaf till en början. Men efter att jag gått igenom dom flesta sinnesstämningar så ligger den där i håven. Drar till med ett glädjetjut som måste hörts hur långt som helst o jag är såååå glad (syns kanske på bilden ovan). Fisken väger strax under kilot och får som sig bör simma vidare efter foto.

Dagen fortlöper men vi lyckas inte lura så många fler fiskar dom närmaste timmarna. På eftermiddagen blir det en mycket försenad lunch. Eller ja, en tidig middag rättare sagt. Vakfrekvensen har nu gått ner men jag ser en fisk som vakar mitt i ån på ett lugnt parti. Är långa mellanrum mellan vaken så jag o Tommie går ovan fisken o väntar. Fisken gör nu ett vak som jag just då inte ser men Tommie har koll. Så han får nu guida mig. I tredje kastet som enligt honom är perfekt så sitter den. Åter igen, ren power! Är ute en bit på backingen innan jag får stopp på den. Efter en skaplig fight så går det vägen. Efter lite tjoande så ligger åter 9hg skönhet i håven. Är nu så nöjd så det att jag inte riktigt vet vad jag känner, är tom på nått sätt.

Jag lyckas kroka ännu en fin fisk ganska sent på kvällen men den drar in i en videbuske och lämnar kroken i buskarna. lite surt men jag ska inte klaga efter en sån här avslutningsdag på fjällveckan.
var grymt synd bara att PA o Dala inte lyckades få en av dom fina. Hade varit så kul.

När vi ska åka hem på söndagen så är jag mer fiskesugen än någonsin. Kändes som det precis kommit igång o så ska vi åka. Så kan det vara.
Ska idag ta reda på om Regnbågsfiske kan stilla fiskesuget något.

Härjedalen dag 3-4-5

Kanske min livs fisk, en riktig tjockis.

 

Tisdag: Dagen att glömma
Nordanvind och 19 sekundmeter gör inga fiskare glada. Fisket o vädret var helt bedrövligt så denna fiskedag är inget jag kommer minnas.

Onsdag: 1 vak 1 fisk
Vindarna var obevekliga även denna dag så vad göra. Svaret blev, in i skogen. Så vi packade ryggsäckarna och begav oss mot en skogså som många lovordat. Tänkte att granskogen kanske skulle hålla emot vinden. Så var det dok inte. Trotts vinden kläckte det en del sländor och ett och annat sporadiskt vak såg vi. Jag hade spanat in ett intressant parti på andra sidan ån så jag vadade över. Hade tänkt att nymfa men ser till min glädje en fisk som vakar stadigt i strömmen. Intog position och la ut dok utan resultat. Bytte efter 3 kast fluga, väntade, o så kom vaken igen. Gjorde om proceduren utan resultat. Bytte till en oliv klink strl12, vet inte varför. Flugan kändes inte rätt men det var nån ingivelse som sa att jag skulle ta den. Fisken börjar åter vaka och i första driften tar den. Jag trodde att fisken var i halvkilosklassen men när den gör ett luftsprång så inser jag att nu är det kanske min livs Öring som sitter där. Frossan tar vid men efter inte allt för lång stund så ligger den på land. Vilken fisk! Var så nöjd så jag inte visste vad jag skulle göra. Den blev aldrig vägd men kilot vägde den nog. Hur som så var den otroligt vacker. Efter foto så blev det hej då och så fick den simma iväg igen.
På oss 4 så var detta dagens ända fisk, men vad gör det när det är en sådan fisk man får. Jag var iaf nöjd!

Torsdag: Perfekt väder, omöjliga fiskar.
Potentialen som skogsån hade visat gjorde att vi la även denna dag på samma ställe. Detta är en dag som jag både vill minnas och glömma. Solen sken, sländorna kom, vinden var mild och fisken vakade. Låter hur bra som helst. Men fiskarna var HELT JÄVLA OMÖJLIGA! Hur många flugor som byttes denna dag är omöjligt att veta. Den ända som lyckades var Tommie som fick en fin öring på 39 cm. Problemet var till viss del att fisken vakade med ganska långa mellanrum och flyttade sig. Man visste inte vart man skulle kasta. Hade fisken flyttat sig så kunde man lika gärna lägga linan i huvudet på dom. Även vad dom tog var lite konstigt. Ena stunden tog dom sländor för att nästa gång skita i det och vaka på nått man inte kunde se. Kändes som man var en total nybörjare och förnedringen var ett faktum. Så med ganska tunga steg bar det hem framåt midnatt.

Härjedalen dag 1&2

 

Söndag: Mot norr
I en fullpackad bil sitter 4 trasiga själar på väg norr ut(Jag,PA,Dala;Tommie). Stämningen är på topp och humornivån är otroligt låg. Låter mer som fnittriga skolflickor än som ett gäng stenhårda flugfiskefantaster, precis som det ska vara. Efter ett antal timmar är vi framme, vi installerar oss, hoppar i vadare och drar iväg. Resten av denna dag blir mest en dag där man försöker komma in i fisket. Några mindre öringar landas med en topp på 0,5kg


Måndag: Storöring o dödtsångest
Denna dag är en solig men ej så varm dag vid strömmen. Jag och Tommie stöter ganska tidigt på några fina fiskar som går och patrullerar över sandbottnen. I det glasklara vattnet så är det inga problem att hålla koll på dom. Dessa fiskar är dok helt ovilliga till att vilja ha nått med våra flugor att göra så efter en stund lämnar vi dom till sitt öde. Tommie får istället upp ögonen på en fisk som står och vakar i en strömfåra på andra sidan ån som han ska ge en chans. Jag lämnar honom och går ett antal hundra meter nedströms där jag träffar på PA som även han håller på med en, i detta fall lurig fisk. Jag går vidare en liten bit och får även jag ögonen på en fisk som står och vakar. Hinner bara börja fiska så hör jag Tommie vråla mitt namn över skogen. Vad fan gapar han om? tänker jag. Orkar inte gå dit igen. Men efter nån minut så fattar jag att det är allvar. Slänger ifrån mig fiskegrejerna bortsett från håven (nått han saknar) och börjar springa. Att springa i vadare och 4 lager kläder visar sig vara allt annat än behagligt. Väl framme tror jag att mitt hjärta ska hoppa ur kroppen och det känns som att jag ska dö. Iofs en ganska trevlig plats att dö på om än lite tidigt i livet.
Tommie har ingen som helst dödsångest. I ren fiskefrossa står han o skrattar med fullt spöböj. Att det är hans livs fisk är det inget snack om. Allt går nu som det ska och i håven ligger nu 46cm skönhet. Fantastiskt!
Detta blev dagens höjdpunkt.

Tommies fina öring

Nära nu.

Efter att jag kom hem från semestern, mycket brunare och något tjockare så hamnade jag i nått form av vakuum när det gäller fisket. När jag insåg att det bara var drygt 1 vecka kvar innan fjällveckan så blev suget på regnbågsfiske rätt lågt och har sedan dess gått runt i packningskoma. Var iofs iväg en stund i lördags men den turen slutade med flugtest. Mina vulgator/Danicor som jag gjort i vintras fiskade inte alls som jag hade tänkt så den kvällen slutade med en whisky bakom bindstädet. Så efter några kvällars knypplande så har debaclet med flugorna ordnats till.
Idag blir det midsommar firande och i sviterna av den så blir det till att packa i morgon. Så på söndag drar man iväg på en veckas fiske, årets höjdpunkt! Hoppas att det inte regnar så mycket som prognosen säger o gör det dä så är det väl bara att anpassa sig.